Här finns bloggen!

Älvdansens blogg återfinns numera på http://alvdansens.bloggagratis.se/

Årets första långtur!

Äntligen kom Sissi och jag iväg på en långtur! Vägen var planerad sedan länge: från Fritsla på gamla skogsvägar över till Kinnarumma (med passage under rv 41 genom en knappt manshög tunnel i korrugerad plåt -inget som bekymrade Sissihästen "kan matte gå där så kan jag"), därefter längs Häggåns meandrar och genom skogen bort till utkanten av Skephult, och till slut tillbaka mot Fritsla och hem genom samhället. Knappt 20 km blev det -ingen distansritt men ändå en rejäl runda! Sissi är en sådan häst som blir piggare ju längre man rider, så sista milen höll vi bra fart :-)

Lennart och Joel mötte upp utanför Kinnarumma som "hinknissar" och där hade vi rast en stund:


Sissi spanar in serviceteamet:


Dags att ge sig iväg igen -här gäller att hålla hastighetsbegränsningarna ;-)

/Annika

En riktig karl...

...enligt Candy, som på senare tid umgåtts en del med en småvuxen intensiv yngling! Igår var hon och jag & Joel borta hos våra kompisar Gun och Dacke, och hundarna som inte hade träffats på ett tag blev överlyckliga! De sprang runt som galningar i den stora trädgården. Alla bollar Joel kastade till dem förblev ohämtade för de hade inte tid med bollar! Till slut fick de ta en paus i jagandet:


Efter ett besök i ett lerigt dike var det dags för ett dopp i Sävsjöbäcken:

Dacke lyckades till slut locka ner badkrukan Candy i vattnet!

/Annika

A-kullen 10 år!

Idag är det tio år sedan S*Älvdansens första kull föddes! Tiden går som bekant väldigt fort...

Och idag fick vi ännu en veteran i huset: vår underbara, vackra, kloka Amalie. Husets drottning, som inte tillåter någon att bråka -då griper hon in med fast tass och ställer till rätta! Alltid mild och behaglig både mot oss i familjen och mot besökare. En katt man känner sig älskad av, och det är verkligen inte svårt att besvara den kärleken!

Ikväll gick vi en promenad i trädgården och kameran var med. Ursäkta den usla bildkvaliteten, men det började skymma!

Amalie på sin favoritplats: min axel!

Många goda år till önskar vi dig, lilla älsklingen!

Annika

Vårstädning del 2

Nu har jag införskaffat det ultimata städredskapet!
Nej, det handlar inte om mirakeltrasor eller fibermoppar...

Detta redskap verkar förebyggande mot invasion av dammråttor, huvudsakligen bestående av päls från Norska skogkatter. Så här ser den ut:

En "kam" från Oster som drar loss lös päls och underull! Ofattbara mängder täcker efter några tag kläderna, bordet och golvet... Bara att samla ihop och fylla en soppåse! Och katterna gillar det -Älvis, den värste luddbollen, kommer och ber oss fortsätta. Har inte kontrollvägt honom, men han har nog gått ner i vikt efter att ha blivit av blivit av med kolossala mängder underull!

Jag behöver väl knappast säga att det är väldigt skönt att inte få alla katthår på golvet, kläderna, mackan o s v. Det allra bästa är förstås att det hjälper katterna att fälla vinterpälsen och minskar risken för att de får i sig stora hårmängder vilket kan få katastrofala följder.

Annika

Diplomerad!

Förra veckan skickade jag in diplomeringstestet till SVERAK och hoppades få det rättat den 3:e april. Det fick jag, och de var dessutom snabba med att lägga ut det på hemsidan -www.sverak.se- så nu kan man titulera sig Sverak-diplomerad uppfödare!



Det känns bra att detta test nu är verklighet efter många års diskuterande och planerande hos vårt förbund. Utformningen kan man alltid ha synpunkter på, och naturligtvis finns det inga garantier för att alla som klarat testet är helt och hållet seriösa och kunniga, men det är en signal om att uppfödning är så mycket mer än att skaffa en honkatt och producera kattungar! Det borde bli lite lättare för kattungeköpare att bilda sig en uppfattning om huruvida en uppfödare verkar tillförlitlig eller inte. En diplomerad uppfödare förbinder sig också till vissa åtaganden utöver att klara själva testet.

Grattis också till Lena (S*Nalle Puh´s) , Sylvia (S*Little L´s) och Terttu (S*Vargagårdens) som också var de första i Elfsborgskatten att bli diplomerade!

/Annika

Vårstädning!

Igår var årets hittills varmaste dag och Anna passade på att vårstäda Sissi!

Efter en timmas klättrande på berget och plaskande i vattensamlingar kom två svettiga och blöta "guliganer" klampande uppför grusgången -deras ryttare såg rätt halvkokta ut de med!

Som vanligt njöt Sissi av behandlingen med varmt vatten och schampo (=massage)! Dessutom blev hon snygg i manen som hade börjat spreta...



















Kompisen Lingelin -som också hade behövt ett bad- fick gå i hagen och leta spirande grässtrån under tiden eftersom hon är så rädd för slangen. Tro det eller ej men jag avstår gärna från ett halvt ton fyrbent jordfräs i trädgården :-)




































Lite nyfiken blev hon allt efter en stund!
Det såg nog ganska skönt ut att bli ompysslad!

/Annika

En liten slyngel på besök!

I måndags hade Candy fint besök av unge herr Sixten! Eftersom hon annars i stort sett bara träffar hundar i hennes egen storlek såg hon först något förvånad ut! Här kom något i en katts storlek men betedde sig som som en hund (det gör i och för sig Quinta också när hon och Candy leker!)

De lekte och hade roligt, och det fanns mycket i trädgården att visa lille Sixten. Efter en stund insåg Candy att han sprang fortare än både hon och katterna, och då övergick intresset till det Sixtenmatte hade i jackfickan :-)


Vad Sixten tyckte om mötet med Candy kan ni läsa i hans blogg http://sixtenfilosoferar.blogspot.com/ 30 mars!

Marskatten

I lördags hade jag förmånen att få klämma, känna och pussa på en massa tidigare okända katter! Hur gick nu det här till? Tillsammans med Royal Canin och Djurmagazinet i Skene arrangerades "Marskatten" dit jag och min kompis och uppfödarkollega Sylvia Dahlkvist bjudits in att döma huskatter. Katterna och deras ägare strömmade till, och stundtals var det många i kö, men vi tog oss ordentligt med tid för varje katt. Det blev naturligtvis mycket kattprat, och många tillfällen till att sprida mer kunskap om katten som (hus)djur. Alla fick med sig en skriven bedömningssedel -mycket snarlik den som används på vanliga utställningar- och mat från RC. Det kom katter i alla färger och former, de allra flesta mycket välskötta och välmående, och med några få undantag klarade de av situationen väldigt bra. Det ska tilläggas att miljön var betydligt stökigare än på en vanlig utställning, och ingen av katterna hade varit med om något liknande tidigare. Några var rädda och osäkra, och då pressade vi dem naturligtvis inte, men ingen behövde langas in i "katastrofburen" som fanns i beredskap! Flera hade de tragiska bakgrunder som våra huskatter tyvärr ofta har: dumpade på en parkeringsplats med mamma och syskon, svårt sargad av räven som liten kattunge, uppfiskad ur en silo osv...
Det här var fantastiskt roligt och det är förstås omöjligt att plocka ut en favorit, men några måste nämnas:
Den enorme nallebjörnen Whiskey:

Primadonnan Gulnos med drag av mormor siamesen:


















Och kanske den allra skönaste: denne unge rödtabbygosse!


Förutom att träffa alla dessa underbara katter, var det en glädje att se de stolta ägarna när vi öste lovord över deras älsklingar! Jag hoppas verkligen att vi fårse några av dem på ordinarie utställningar så att fler kan få njuta av dem!
Ett stort tack också till Petra och Morgan på Lutino Zoo/Djurmagazinet och till Mona-Lisa på Royal Canin för att vi fick denna möjlighet!

/Annika

Ingen eld utan rök...

När det äntligen slutade blåsa gick det att elda upp högen med ris och grenar som legat på tork sedan i höstas. Det mesta kom från slakten på klätterhortensian...



















Här har det snart tagit sig under ledning av husets "pyromanmästare" :-) Naturligtvis med hjälp av Joel -nästa generation måste ju också lära sig elda!




















Så där -nu återstår bara en hög med med aska och jag kan på allvar ta i itu med drivbänksbygget! Man vill ju inte ha den svedd i kanten med detsamma, och det är väl bäst att odla grönsakerna innan man grillar dem!





















Jag ska nämligen förvandla denna plankhög till en drivbänk! Ekbräder som varit staket i hagen där hästarna går nu. Jag gillar verkligen tanken med återanvändning! Så mycket som går att använda på nytt, kanske på ett annat sätt än det var tänkt från början.

Jag återkommer med resultatet!

Annika

Den sällsynta fjordfinken

Häromdagen hade vi besök i trädgården av ett exemplar av fjordfinken. Denna art har förekommit i Skandinavien under mycket lång tid och det står att läsa om den att den är mycket härdig och är skicklig på att hitta föda även i karga klimat. För att överleva de hårda vintrarna lägger den gärna upp en fettreserv under sommarhalvåret, men uppskattar naturligtvis om vi förser den med föda även under vintern! Den har en kraftig kroppsbyggnad och framför allt fjäderdräkten ovanför halsen skiljer den från liknande arter. Till färgen smälter den väl in i vår skandinaviska natur, och kan till och med vara svår att upptäcka i ängsmark när gräset vissnat ner. Till skillnad från andra finkarter får fjordfinken vanligtvis bara en unge -vilket kan vara ett skäl att den numera är ganska sällsynt- och ruvningstiden är också betydligt längre.

Klicka här om ni vill se en bild på fjordfinken! Här kommer en till!

Annika, ornitolog

Välkomna till Älvdansens bloggsida!

Från och med nu kan ni inte bara besöka oss på hemsidan, utan även via denna blogg!
Sidan kommer framför allt handlar om uppfödningen och katteriet, men även en del om våra övriga djur -hunden, hästen, hönsen och ja, lilla kaninen också!

Det är snart ett år sedan vår senaste kull föddes -den underbara V-kullen med Vidar, Virginia och Vanessa- och det har varit ganska lugnt i katteriet det senaste året. Inga katter har tillkommit, och ingen har tack och lov lämnat oss... Annars är det här framför allt ett pensionärshem där genomsnittsåldern på katterna är över sju år. Den minst pigga av dem är vår gamle Gunde som blir tretton i höst. I vintras trodde jag hans njurar var kass, men alla prover visade att så inte var fallet. En penicillinkur fick han och visst blev han något piggare. Men tunn är han och åldrats har han gjort, men så länge han njuter av vårsolen och sina dagliga promenader får han hänga med!

Under vintern har vi fått besked att ingen av våra tre fertila katter bär på GSD IV-genen, och även tjejerna Quinta och Undine har scannats för HCM. De befanns vara helt utan anmärkning, och nu ser vi fram emot nya kullar mellan dem och Maximus!

Det här var en första hälsning från bloggsidan -hoppas vi snart ses igen! Nu ska jag ut i solen och plusgraderna :-)

Annika